Värdeinvesterare, se hit!

Grupp för diskussion om värdeinvestering(ar): 

 https://www.shareville.se/grupper/vardeinvestering-3436

Vad vi är ute efter är värdeinvesteringar i Ben Graham-anda. Net-nets (även kallade 'cigar butts'), men även mer obskyra grejer som speciella situationer, "event driven investing", TO:er, TR:er, BTU:s, BTA:s etc. Tillfällen där man kan köpa 1 krona för 50 öre. 

Kom förbi och säg hej! 

UPDATE: fortsättningsvis kommer jag nog fortsätta bloggandet där istället, och avveckla denna lilla begynnande blogg. 

I en tjurmarknad

 I manin ställer ingen frågor. Alla vet, inte bara undermedvetet, utan nästan som i en förespegling av nykterhet, att det är något sjukt över kapitalmarknaderna som helhet, och mer specifikt, en företeelse som SPACs. Alla känner på sig att vi kommer titta tillbaka på denna tid, denna företeelse, och säga "det där var ännu en finansiell uppfinning från Wall Street som kom till nästan uteslutande för Wall Streets egna syften", och fråga sig hur någon villigt kunde överlämna pengar till främlingar utan att få något i utbyte, annat än ett helt vagt löfte – men än så länge orkar ingen tänka ett par steg till, och se ens de mest uppenbara implikationerna. 

Vad är en SPAC?

Det är en tom påse, som du ombeds fylla med guld, för att sedan någon bankir, givetvis med dina intressen satta i första rummet (trots att hans egna intressen går rakt emot dem), ska göra något förment vettigt med. För visst måste det vara så, att det är de bästa av de bästa nya företagen som tar den dubiösa vägen genom "tomma skalföretag". Det är inte så att varenda företag med en tillstymmelse till affärsplan är på börsen för länge, länge sedan.

***

Förvisso är USA:s traditionella IPO-marknad ännu mer förvriden än vår, och än mer snedvriden åt investmentbankirers och näringslivs-insiders fördel. Visst finns det fördelar med "direct listings". Det finns mycket att förbättra här. Men det betyder inte att SPACs är en del av den positiva utvecklingen. Tvärtom är det det kanske tydligaste tecknet i tiden, på den nuvarande bubblan, och en av alla möjliga galjonsfigurer för densamma. 

Alla "investerare" borde ställa sig den uppenbara frågan: vad händer när efterfrågan börjar vika, och det inte längre finns en flodvåg av köpare till det lavinartat ökade utbudet? Antalet vanliga IPO:s är nu på 2000 års nivåer. SPACs saknar naturligtvis helt några som helst direkta historiska exempel, åtminstone i någorlunda modern tid. Det likaste är kanske de så lämpligt benämnda "bubble companies" som började poppa upp i South Sea Company:s vågor.
Och naturligtvis gäller detta inte bara SPACs, inte bara IPOs, utan aktier mer generellt, och alla andra slags icke handgripliga tillgångar med. Det är lätt att glömma bort att det bara är papper vi handlar. Nuförtiden verkar det inte spela någon roll om de papprena symboliserar något underliggande värde –– det verkar nästan ligga företaget i fatet om de faktiskt har en vinstdrivande verksamhet bakom sina värdepapper. Aktiebreven liknar sedan länge kedjebrev mer än något annat. 

MAN KAN INTE MÄTA RISK

 Man kan inte mäta 'risk'

Världen ryms inte inom 95 % sannolikhetsspann

...även om 95 % eller mer av statistiker & ekonomer tycks tro det.

Givet tillräckligt långt tid så kommer varje sak som kan hända, hända.

Alla möjliga saker händer; men inte bara det som händer är möjligt.

Half Kelly / Fractional Kelly

"If you bet half the Kelly amount, you get about three-quarters of the return with half the volatility."

Hur man omvandlar volatilitet till jämn, exponentiell tillväxt

Value Investing World: Ed Thorp, Jack Schwager, and the Kelly criterion

"Nu händer det"

(NASDAQ to Dow Jones ratio)

Den nedgång som vi har sett senaste veckorna/månaderna, och nu riktigt påtagligt den senaste veckan, där NASDAQ allt mer börjar röra sig i en annan riktning än S&P, är ett tydligt tecken på att nedgången nu är på väg och antagligen redan pågående. Med andra ord har den s k advance/decline-ration förändrats märkbart; den tidigare ledaren, NASDAQ, har nu börjat släpa efter och när den väl faller, vilket jag tror är en fråga om veckor eller rentav dagar, snarare än månader, kommer S&P inte orka bära landet och världen på egna axlar. 

Min främsta oro för egen del just nu är att jag kanske inte kommer hinna köpa puts på QQQ innan NASDAQ har kollapsat. Det tar nämligen outgrundligt nog fortfarande flera bankdagar att föra över pengar till utlandet (vad gör de egentligen på banken efter klockan tre?!)
Jag väntar mej heller inte någon återhämtning öht för NASDAQ; om den alls hinner stabilisera sig nog för att en illusion av säkerhet ska återinfinna sej, är jag tacksam. 
Kort sagt: jag tror mej inte få en bättre chans att korta NASDAQ de närmaste 50 åren, och jag är rädd att den är på väg att glida mej ur händerna; kanske har den redan gjort det. 

Puts på SPY borde fortfarande gå att köpa någorlunda billigt (har inte plågat mej själv med att kolla medan jag inte har kunnat köpa dem), och puts på skräpobligationsindexet HYG är ofattbart billiga. Men så är ju också obligationer mer osannolikt dyra än de någonsin tidigare har varit i nedtecknad modern historia.

Samtidigt håller jag tummarna för att kollapsen dröjer litet –– ju längre desto bättre, eftersom jag då kan fortsätta tjäna pengar på den långa sidan; den del av min portfölj som består av teckningsoptioner har (föga förvånande, då det ju i allt väsentligt är aktier med hävstång) gått ofantligt bra senaste månaderna. 

Och det finns en del som talar för att vi inte får någon total kollaps innan hösten. Om vaccinen rullas ut och samhällena öppnar upp, lagom till sommaren, ovanpå kapitalmarknader som är totalt jävla genompumpade med finansiella droger, kan det nog bli en del primaldrifter, 'animal spirits', som kan bära börsen över sommaren. Men gud vet att all logik talar emot det...

Jag försöker ta en del pengar från bordet, eftersom det börjar bli riktigt mycket folk på dansgolvet och det finns inte särskilt många nödutgångar. Att köpa försäkring och sedan sälja densamma när folk börjar inse att de kommer behöva den, framstår som den mest uppenbara idén just nu. Samtidigt är den svenska börsen långt billigare än den amerikanska, och ett par andra börser, såsom den norska, ser fortfarande billiga ut – därför har jag fortfarande en bred portfölj, och "bara" ca 50 % cash – men 'interconnection' och 'reflexivitet' kommer med all sannolikhet göra dessa än billigare när den amerikanska chimären försvinner (även om vi initialt kan komma att se en viss uppvärdering av europeiska och emerging marknader –– jag har redan konstaterat en ovanlig mängd utländska banker i orderlistan för mindre företags aktier; inom ett år eller så kommer den effekten dock ha avtagit). 

* Ovan är ingen "förutsägelse", eller försök därtill; jag håller mej borta från sånt så gott jag kan. Det är bara en betraktelse, en bästa gissning utifrån den data & de värderingar vi har för närvarande. 

"Domedagsprofetia"

Hoppas att detta inte låter alltför alarmistiskt. :-) Men ju mer jag läser, ju svårare blir det att inte bli rätt allvarligt orolig. Allt är övervärderat (utom undervärderade aktier, som det fortfarande finns ganska många av, och som fortfarande ser rätt billiga ut, i många fall anmärkningsvärt mycket så; kommer gå närmare in på vilka aktier/teckningsoptioner jag äger och gillar i framtida inlägg.) Hela västvärldens pensionssystem (tror jag, åtminstone Sveriges, där så mycket pensioner finns i aktiefonder) bygger på att börsen är högt värderad. Kollar du på vad AP-fonderna innehar (åtminstone/ffa AP7 Såfa, som jag har (hade)) så blir du mörkrädd. Det är mer el min de största megacaps:en, och de mest övervärderade delarna av S&P500.

Det är ett av de få problemen jag ser med att gå kort hela marknader, när de har varit såhär övervärderade såhär pass länge, att hela samhällen har blivit beroende av att hålla värderingarna uppblåsta. Det låter lite konspiratoriskt kanske, men är en sanning: marknaderna är manipulerade (också i mer normala fall, per definition, (i praktiken) alltid) av centralbanker, stater och supra-nationella organisationer/stater (t.ex. EU).

Hände i Japan också, den kanske mest extrema bubblan någonsin (i hård konkurrens med denna), där de upprätthöll P/E ~60 i 10 år under 80-/90-tal –– det hade inte gått att göra utan staters/institutioners goda minne. Där hade man ett institutionellt ägande på ca 80% –– en nivå som västvärlden först nu börjar närma sig mer generellt. Frågan är hur mycket mer centralbanker kan göra. Stater kan ju föra en mer expansiv finanspolitik (i vissa fall, åtminstone –– t.ex. Sverige har ju förhållandevis låg statsskuld (men många andra är intrasslade i ett nät av att äga varandra –– ex.vis har ju Kina har lånat ut massa till USA över lång tid, men också de har väldigt problematiska finanser) (tror att både USA och Japan har en statsskuld på > 200%, vilket är rätt historiskt unikt).

Piketty är intressant läsning i detta avseende. Han beskriver en utveckling där arvtagande återigen blir allt viktigare, och avkastning på kapital blir oändligt viktigt, som mycket sannolik –– och jag tror han har rätt. Vi är på väg tillbaka mot en pre WWI-värld igen, där befolkningstillväxten avstannar och kapitalklyftorna igen blir extrema (det ser vi ju redan nu, framför allt i det sönderfallande landet USA). Att någon i dagsläget skulle värdera det landet till P/E 40 är bortom mig.

Den här skrämmande och spot-on artikeln från Jeremy Granthams företag GMO målar upp ett rätt övertygande case för emerging markets: https://www.gmo.com/europe/research-library/tonight-we-leave-the-party-like-its-1999/

Flyttade faktiskt en liten del av min lilla premiepension till en rätt billig indienfond (Carnegies) igårkväll.

Gillar inte fonder –– förvaltar hellre pengarna själv –– men måste man ha är det rätt gött genom pensionen för de får så rabatterade avgifter.

Det är ju rätt fint att få exponering mot icke-västerländska marknader också, rätt svårt att få på annat sätt för en småspelare som jag själv.

Inser dock att jag måste ompröva den flytten. Indiens marknad är rejält högt värderad (se https://www.starcapital.de/en/research/stock-market-valuation/), liksom alla andra redan brett uppmärksammade "perfekt demografisk tillväxt-marknader". Alla vill gå lång, och i detta ränteklimat har så gott som alla mer "uppenbara" möjligheter utnyttjats. Nu måste man vara värdeinvesterare, mer än någonsin. Oljebolag ser fortfarande billiga ut, t.ex., liksom allt annat som folk betraktar som redan obsolet. Man måste fly från allt som ser ut som "framtidsmöjligheter" –– digitalisering, ESG, etc –– och satsa på att saker kommer bli mer som vanligt igen. Det är inte "annorlunda den här gången" heller. Västvärlden måste börja producera igen, inte bara konsumera med lånade pengar. Jag tror på industri framöver. Företag med hårda tillgångar som tillverkar saker man kan ta på.

Jag gillar Östeuropa, och i viss utsträckning Sydamerika. Men för all del, så gott som alla börser/andra kapitalmarknader ser bättre ut än västvärldens just nu.

Med det sagt finns en massa undervärderade aktier, och enorma möjligheter att gå kort.

Men den överlag värderingen skulle antyda extremt dålig avkastning på samhällsnivå going forward, om inte den kollektiva bubblan kan blåsas ännu större. Det är ett surrealistiskt experiment som världens centralbanker ägnar sig åt sedan drygt 10 år tillbaka, och gud vet hur länge de kan fortsätta. Det är ungefär som när de romerska kejsarna successivt minskade metallhalten i sina mynt –– det tar lite tid (tror de höll på med det från och till över ett par hundra år också) men förr eller senare kommer inflationen som ett brev på posten, eller ketchup ur en flaska. (Nassim Talebs intervjuer från finanskrisen är värda att återbesöka (finns på youtube)).

Förr eller senare kommer vi behöva deleverage:a dock. En skuldavskrivning av bibliska mått tror jag kommer behövas. De flesta av oss är skuldsatta så långt över våra huvuden att vi inte har en chans om räntan ökar med ens någon procent. Det är inte hållbart på sikt, det är helt uppenbart för den som tittar ens någorlunda objektivt/logiskt på situationen. Många länder är konkursmässiga, hela samhällen. Tror att Grekland är ett framtidsscenario, tyvärr. Många fler stater hade försatts i konkurs om vi inte hade löst bakfyllan med en återställare, och sedan fortsatt festa ännu hårdare, helt utan tanke på morgondagen. Well, snart är morgondagen här. Den kommer alltid. Samhället är har ett så allvarligt beroende nu, att det kommer bli ytterst plågsamt att läka. Det är inte bara en vanlig bakfylla, det är en rejäl avtändning från långvarigt, tungt bruk med hemska abstinensbesvär som väntar oss.

Med det inte sagt att man inte kan klara sig bra igenom det privatekonomiskt, om man vidtar säkerhetsåtgärder. Så länge marknaderna finns kvar kan man tjäna pengar i vilken marknad som helst, om man vet hur man gör. Jag är fortfarande i början av min läroperiod, men hoppas att min försäkring kommer fungera som planerat.

Wall Street vs. Main Street

 Att de bittra hedgefondförvaltarna nu stämmer DeepFuckingValue (AKA Roaring Kitty eller Keith Gill) (han som var (är) en slags ledare för GME-rörelsen) är fanemej det sämsta caset jag någonsin har sett. 

Från Affärsvärldens artikel: 

Keith Gill, som investeraren egentligen heter, anklagas för att ge sken av att vara en amatörinvesterare och för att kapitalisera på Gamestop genom att trycka upp kursen genom en utbredd social närvaro på Youtube, Twitter och Reddit. 

(https://www.affarsvarlden.se/artikel/gamestop-investeraren-roaring-kitty-stams-for-aktiebedrageri)

1) Det var knappast som att han inte hade ett fundamentalt case från början. Gamestop (GME) var extremt undervärderad under 2019 och början av 2020. Det var han inte ensam om att tycka. Michael Burry, Ryan Cohen och ett antal andra aktiva investerare gick in, och tyckte uppenbarligen detsamma. Att han såg undervärderingen och förutsåg den short squeeze som skulle komma, är genialt.
Det är alltså inte fråga om en simpel pump-and-dump-scheme (vilket man däremot kan säga om de flesta andra aktier som diverse "analytiker", "gurus" och "stjärnor" rekommenderar till synes utan skäl (läs mutor) (om ett företag betalar dej för att skriva en i övermåttan positiv artikel om dem, och du sedan gör det, vad är det då annat än korruption och kursmanipulation?)

2) Aha, till skillnad från vad fondförvaltare i allmänhet gör då eller? Det är aldrig så att DI bjuder in "stjärnförvaltare" som hyllar de aktier som "analytiker"-kåren kollektivt har valt ut nej. Det är inte som att aktier som GME har ett extremt bias emot sig från början. Det är inte som att retail blir fuckade på tjugo olika sätt av folk som mer eller mindre är bedragare. (Skulle gärna se dessa "toppförvaltares" track records, f.ö. Vad är det som gör dem till 'stjärnor' –– slantsingling? Efternamn? Utseende? Hur förvrängt grandios självbild man har? Hur många man lyckas lura att ge en sina pengar?)

Snacka om att smaka på sin egen medicin och tycka att den smakar illa. Det är som när en notoriskt fuskare själv ropar "fusk", eller en fulspelare ropar på domaren när han själv får en skråma –– det blir pinsamt och patetiskt. Men det värsta är att de säkert kommer få rätt i domstolarna (som naturligtvis företräder den lilla killens, och inte pengapåsarnas, intressen...)

Har inget emot hedgefondförvaltare som grupp –– om man måste ha en "förvaltare" (de borde vara förbjudna enligt lag ... det finns två alternativ: förvalta dina pengar själv, eller indexfonder –– allt annat är idioti) så är de bland de bättre sorterna. 'Short sellers' gillar jag t.o.m. –– de är Wall Streets osjungna hjältar IMO. 

Men denna patetiska dålig förlorare-mentalitet som nu uppvisas av många blankarfonder får mig att ifrågasätta också deras existensberättigande. Ta en snabb titt på en Roaring Kitty-video, så förstår man vad det är för kille man har att göra med. Vem litar ni mest på, denna kille, eller en hedgefondförvaltare som ser ut som pengar och har dollartecken i ögonen?
Förblev man lång GME hela vägen in i kaklet får man skylla sig själv. Det är inte DFVs fel.

Att handelsstoppa aktier och andra värdepapper, däremot, borde vara olagligt.

Det Robinhood och Interactive Brokers gjorde, därför, bör i mina ögon dömas, och bli ett prejudikat. Gör marknaderna friare, och mixtra absolut inte med dem för att förhindra att problem drabbar de stora spelarna. Får de problem med likviditet? Låt de lösa det eller gå under, det är deras fel. Har storbankerna tagit absurda risker som skapar en bubbla, och hotar hela det finansiella systemet? Låt det krascha, det kommer att byggas upp igen, denna gång starkare eftersom incitamenten fungerar. Man kan inte låta folk ta orimliga risker utan att själva ta ansvar för dem –– på gott och på ont –– det är så marknader ska fungera –– de ska vara fria. De som tar orimliga risker med andra människors pengar samtidigt som de stoppar delar av dem i egen ficka, bör bestraffas, inte småspararna som bara riskerar sina egna.

***